Gongbron är en förening som spelar gamelan. Med gamelan menas en samling indonesiska musikinstrument, företrädelsevis slagverk.
På sydostasiatiska fastlandet har man gjort arkeologiska fynd av bronstrummor från Dong Son, cirka 400 år före år 0. Från dessa lär dagens gongmusik, som är förhärskande i hela Sydostasien, härstamma. I reliefer på t.ex. det javanesiska buddisttemplet Borobodur från 800-talet, finns gamelan avbildat.
Indonesiska ambassadens gamelan. Längst bak en ställning prydd med Naga, mytologiska ormar. Till höger i denna hänger gong ageng, till vänster suwuk och mellan dem hänger fem st kempul. Framför till vänster om gongsetet ses en uppsättning kenong. Närmast till höger om denna ses en peking och till höger om den en saron.I näst främsta raden ses från vänster saron, slentem, demung, saron och demung. Slutligen längst fram ses till vänster bonang panerus och till höger bonang barung.
Efter att i 20 år disponerat en gamelan här i Sverige, uppstod år 2013 äntligen en ensemble och sedan år 2015 ingår den i den ideella föreningen Gongbron, som då bildades. Som flest har vi varit 12 medlemmar i ensemblen.
Vi tränar som regel torsdagskvällar med uppehåll sommar och kring jul. Hittills har vi uppträtt med sju wayangföreställningar* på Pygméteatern i Stockholm, fem föreställningar i Rönninge Folkets Hus, en liten konsert i Hågelbyparken och en föreställning med seminarium på Stockholm Early Music Festival. Eftersom gamelan har präglat Debussys musik, kommer Gongbrons ensemble att, med indonesiska ambassadens praktfulla gamelan, spela Aja Lamis. Och senare i höst; missa inte Nesan**, nionde november, nitton noll noll på Teater Slavas Tonsalen , Kyrkogårdsvägen 2 i Huddinge.
*Med wayang menas traditionell teater på Java och Bali. Wayang Kulit är lika med sådan skuggfigursteater.
**Nesan är en episod ur Mahabharata som ska framföras såsom Wayang Kulit med Gongbrons gamelanensemble.
Vill man få kontakt med Gongbron, så välkommen att skriva till info.gongbron@gmail.com
Urban Wahlstedt
ledare
Gongbron 